På resande fot...

Trots en tidig morgon är humöret på absoluta toppen.  

Samling vid Kristinagården för lastning av både bagage och passagerare. 

Två minibussar var det som var ute på vift i södra Sverige. 

Självklart hinner vi med det viktigaste på vägen ner samt planera alla besök på faciliteterna under dagen. 

Helsingörs domkyrka får bli första stoppet efter färjeresan. Därefter klostret och Sct. Mariae kirke. 

I gångarna klingade plötsligt spridda röster från kören som inspirerades att spontant framföra delar av Alta trinita. 

Något som klingade utmärkt mellan de gamla väggarna. 

Sedan krävdes en kaffepaus på en av Axeltorvs många serveringar. 

En del blir ju så glade för ett wienerbröd med chokolade (observera den språkliga begåvningen). 

Sen drog sällskapet vidare, in bland gränder och smala gator. Många vackra hus att titta på och förundras över. 

Därefter var vi inbokade på La Gallo Rosso, en italiensk restaurang, glada och hungriga påbörjades en väntan som skulle bli lång och bitvis frustrerande och ibland alldeles dråplig.

När förrätten äntligen, med betoning på äntligen serverades så var den italienska tallriken kanske inte så italiensk, döm själva.

Tyvärr fanns i skrivande stund inte någon bild på varmrätten, som så småningom serverades efter både vänlig förfrågan och lite hårdare ton. 

Bilden uteblev på grund av hunger. Men det serverades antingen lammkotlett eller kalvkött. 

Men vi minns besöket med både irritation och många häpna och glada skratt. 

Sen blev det lite mer bråttom att hinna se lite till i och med den nästan tre timmar långa väntan på maten innan färjan skulle gå tillbaka. 

Vi hann med en titt på Havmanden Troligtvis ett kusinbarn till den mer kända Den Lille Havfruen i Köpenhamn. 

Övernattning skedde som tur var på trygg jord i Sverige på det fina vandrarhemmet i Magnarp. Ett fantastiskt läge precis vid havet något som ett par kördeltagare passade på att utnyttja. 

Tyvärr finns ingen dokumentation över deras gestaltning av H. C Anderssens Den lilla sjöjungfrun. 

Men de är pålitliga människor så vi tror dem. 

David var kvällens grillmästare och slet hårt med den perfekta glöden. 

Väntan på den perfekta glöden kan lätt bli långtråkig, men inte för vår körledare David. Han vet hur man fördriver tiden på bästa sätt. 

Alla var hungriga och maten smakade mycket bra. Ett stort tack också till inköpsavdelningen som med små medel inhandlade goda korvar, bröd och sallad. 

Kvällen fortsatte och även om det blev lite kyligare satt vi kvar länge och skrattade och sjöng innan det var dags för uppbrott. 

Frukost serverades klockan 07:45 och vid halv nio gick bussarna mot Grevie kyrka och högmässan där. 

Men en liten kvällspromenad hann vi med också...